Du räknar ut ditt meritvärde från grundskolan genom att lägga ihop dina 16 bästa betyg. Om du har läst moderna språk kan du räkna med det betyget också så då räknas dina 17 bästa betyg. Betygen motsvarar ett siffervärde på 0-20, där A = 20, B = 17.5, C = 15, D = 12.5, E = 10 och F = 0. Du kan ha maximala 340 i meritvärde.

Klicka nedan på länken för att komma till räknehjälp:

Ett yrkesprogram är som det låter på namnet, ett program som leder dig till ett yrke. Programmet ska vara grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Yrkesprogrammet innehåller alltid minst 15 veckors praktik, s.k. arbetsplatsförlagt lärande (APL). Det ska leda till att du blir anställningsbar och det kan ge dig förutsättningar för eget företagande.

Ett högskoleförberedande program är precis som det låter, programmet förbereder dig för att läsa på högskola. Du blir förberedd för fortsatta studier på universitet och högskola. Du läser mer engelska och svenska än elever på yrkesprogram. Du har ingen färdig yrkestitel efter studenten.

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan.

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan.

• För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.
• För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi.
• För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan dock även färdighetsprov förekomma.

Meritpoäng är, alltså, de extrapoängen med vars hjälp man kan höja sitt Meritvärde till max 22.5. Du som får gymnasiala betyg enligt Gy11 (Gymnasieexamen från år 2014 och senare) kan få meritpoäng för godkända betyg i gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. Som mest kan du få totalt 2.5 i merit.

Läs nedan om vilka kurser du som läser mot gymnasieexamen, ska ha fått lägst betyget E i, för att få meritpoäng.

Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 meritpoäng
    •    Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.
    •    Moderna språk 4 ger 1 meritpoäng.
    •    Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng.

Du kan maximalt få 1,5 meritpoäng i moderna språk. Antingen genom att ha godkänt betyg i moderna språk 3 och 4 eller genom moderna språk 4 och 5, om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet.
Om du har betyg i språk 4 men saknar betyg i språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Det är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa moderna språk 5. Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål. 

Från höstterminen 2014 ger även Svenskt teckenspråk för hörande meritpoäng som ett modernt språk.

Meritpoäng för engelska – max 1,0 meritpoäng
    •    Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.

Meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpoäng
Man får meritpoäng för ”högre” kurser i matematik. Med ”högre” menas det kurser som är överliggande den kursen som krävs för behörighet till en viss utbildning: t.ex. om man söker en högskoleutbildning, där en kurs i Matematik 4 krävs för behörighet, får man vid ansökan till just den utbildningen räkna med meritpoäng i matematik för kurser Matematik 5 och Matematik specialisering. Men om samma person söker en annan utbildning, där t.ex. Matematik 2 krävs, då får man meritpoäng för matematik redan för kurs Matematik 3. På så sätt kan samma Examensbevis resultera i olika Meritvärde vid ansökan till olika utbildningar där behörighetskraven skiljer sig åt.

    •    Om behörighetskravet är grundläggande behörighet så ger matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng.
    •    Om behörighetskravet är matematik 2 så ger matematik 3, 4 och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av matematik specialisering. 
    •    Om behörighetskravet är matematik 3 så ger matematik 4 en halv meritpoäng och matematik 5 en meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av en (totalt 1 meritpoäng) eller två (totalt 1,5 meritpoäng) kurser matematik specialisering. Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering som ger 0,5 meritpoäng per kurs.
    •    Om behörighetskravet är matematik 4 så ger matematik 5 en meritpoäng och matematik specialisering en halv meritpoäng (totalt 1,5 meritpoäng). Matematik 5 kan ersättas av kurser i matematik specialisering. 
Tänk på att du kan ha betyg i flera kurser matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng. Tre kurser matematik specialisering ger sammanlagt 1,5 meritpoäng. 

Högskoleförberedande program – gymnasieexamen
För att få en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ska du uppfylla dessa krav:
• Minst 2250 godkända gymnasiepoäng, från en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng.
• Godkända betyg i kurserna Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk (SAS*) 1, 2 och 3.
• Godkända betyg i Engelska 5 och 6.
• Godkänt betyg i Matematik 1.
• Godkänt Gymnasiearbete (GA), 100 p. 

Yrkesprogram – gymnasieexamen
För att få en gymnasieexamen från ett yrkesprogram skall du uppfylla dessa krav:
• Minst 2250 godkända gymnasiepoäng, från en utbildning som omfattar 2500 gymnasiepoäng.
• Godkända betyg i kurserna Svenska 1 eller Svenska som andraspråk (SAS*) 1.
• Godkänt betyg i Engelska 5.
• Godkänt betyg i Matematik 1.
• Godkänt Gymnasiearbete, 100 p. 
• Minst 400 poäng godkända i de programgemensamma ämnena.

Högskoleprovet är ett prov för att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier och är därmed ett studiefärdighetsprov. Provet testar kunskap från grundskolan och gymnasiet i svenska, engelska och matematik. Provet anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Anmälan till höstensprov brukar vara i augusti och anmälan till vårens prov brukar vara i januari. Tidigare var provet alltid en lördag men från och med 2018 är vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Vem som helst kan anmäla sig till högskoleprovet och göra det. Högskoleprovet har ingen åldersgräns och är inte förbehållet svenska medborgare. Kostnaden för anmälan är 450 kr. Anmälan till högskoleprovet görs på Startsida | Anmälan till högskoleprovet gör på länken nedan:

Funderar du på att studera i ett annat land? Du är inte ensam. Varje år läser drygt 25 000 studenter från Sverige vid universitet och högskolor utomlands. De flesta ordnar utlandsstudierna själva, men många åker också som utbytesstudenter. 

• Ekonomiprogrammet
• Estetiska programmet
• Humanistiska programmet
• Naturvetenskapliga programmet
• Samhällsprogrammet
• Teknikprogrammet

• Barn- och fritidsprogrammet
• Bygg- och anläggningsprogrammet
• El- och energiprogrammet
• Fordon- och transportprogrammet
• Handel- och administrationsprogrammet
• Hantverksprogrammet
• Hotell- och turismprogrammet
• Industritekniska programmet
• Naturbruksprogrammet
• Restaurang- och livsmedelsprogrammet
• VVS- och fastighetsprogrammet
• Vård- och omsorgsprogrammet

För att läsa vid Vuxenutbildningen behöver du kontakta Vuxenutbildningen i din hemkommun, det vill säga kommunen där du är folkbokförd. Där får du mer information om ansökningstider, kurser/program, ekonomi under studietiden, ansökningsförfarandet, etcetera. Man kan börja studera på vuxenutbildningen från och med höstterminen det år man fyller 20 år eller om man har att studiebevis från gymnasieskolan. 

Vilka bidrag och lån du kan få beror bland annat på vad du ska studera, hur gammal du är och vad har du studerat tidigare! Mer information om detta hittar du på CSN:s hemsida www.csn.se

Högskoleprovet är ett prov för att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier och är därmed ett studiefärdighetsprov. Provet testar kunskap från grundskolan och gymnasiet i svenska, engelska och matematik. Provet anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Anmälan till höstensprov brukar vara i augusti och anmälan till vårens prov brukar vara i januari. Tidigare var provet alltid en lördag men från och med 2018 är vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Vem som helst kan anmäla sig till högskoleprovet och göra det. Högskoleprovet har ingen åldersgräns och är inte förbehållet svenska medborgare. Kostnaden för anmälan är 450 kr. Anmälan till högskoleprovet görs på länken nedan:

Studiestartsstöd är ett bidrag som vissa arbetslösa kan få under en kortare tid för att studera på grundskole- eller gymnasienivå och därmed öka chanserna till jobb. Det är hemkommunen som i första hand bedömer vilka som tillhör målgruppen för Studiestartsstödet, dvs. du skall alltid ansöka via Vuxenutbildningen/Komvux i din hemkommun som i sin tur sedan skickar ansökan vidare till CSN. Det är också där som du gör din ansökan. Man kan få Studiestartsstöd i max 50 veckor om man studera på heltid. Studiestartsstöd kan även fås om man läser på 50% och 75%. Mer information hittar du här https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/studiestartsstod.html 

Högskoleprovet är ett prov för att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier och är därmed ett studiefärdighetsprov. Provet testar kunskap från grundskolan och gymnasiet i svenska, engelska och matematik. Provet anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Anmälan till höstensprov brukar vara i augusti och anmälan till vårens prov brukar vara i januari. Tidigare var provet alltid en lördag men från och med 2018 är vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Vem som helst kan anmäla sig till högskoleprovet och göra det. Högskoleprovet har ingen åldersgräns och är inte förbehållet svenska medborgare. Kostnaden för anmälan är 450 kr. Anmälan till högskoleprovet görs på länken nedan:

Båda utbildningsformerna går in under kategorin eftergymnasial utbildning. Den största skillnaden är att universitets- och högskoleutbildningar är forskningsknutna, medan yrkeshögskoleutbildningar baseras på arbetslivets nutida och framtida! Yrkeshögskoleutbildningar är oftast kortare än universitet- och högskoleutbildningar. 

Ett universitet har ett generellt tillstånd att utfärda generella examina på forskarutbildningsnivå. En högskola saknar ett sådant generellt tillstånd men kan ändå få utfärda examina på forskarnivå inom avgränsade områden. En högskola måste då ansöka om det hos Universitetskanslersämbetet.

För att läsa vid Vuxenutbildningen behöver du kontakta Vuxenutbildningen i din hemkommun, det vill säga kommunen där du är folkbokförd. Där får du mer information om ansökningstider, kurser/program, ekonomi under studietiden, ansökningsförfarandet, etcetera. Man kan börja studera på vuxenutbildningen från och med höstterminen det år man fyller 20 år eller om man har att studiebevis från gymnasieskolan. 

Om du under en längre tid har arbetat och inte har någon dokumentation på dina kunskaper, kan du få dem bedömda genom validering. Validering innebär att man genomför en kartläggning, bedömning och värdering av en individs faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor. Det finns flera syften med att validera kunskaper, men det viktigaste är att ta tillvara din erfarenhet för att förkorta din utbildningstid och snabbare komma ut i arbete.

       Hur ansöker du? (För deltagare som är folkbokförda i Göteborgs kommun)

Du bokar ett besök med en studie- och yrkesvägledare genom att ringa eller mejla Arbetsmarknad och vuxenutbildningen Göteborgs Stad. Du ska ha tillgång till arbetsintyg från tidigare yrkeserfarenhet som styrker din behörighet. Om du inte har intyg kan du skriva ner din erfarenhet på ett papper. Det här valideringsutbildningarna kan du söka via Vuxenutbildningen/Komvux:
Bagare
Bygg (olika inriktningar)
Certifierad CNC-tekniker
Hotell, reception och konferens
Kock, restaurang
Kock, storkök
IW-svetsare
Måltidsbiträde

Mer info om valideringsmöjligheter finner ni i länken nedan:
https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/vuxenutbildning-komvux-larvux/komvux/innan-du-soker-till-komvux/validering?uri=gbglnk%3Agbg.page.8eb4a9ee-0976-4066-98db-c42749717d97

Det är också möjligt att ansöka om validering via Arbetsförmedlingen. Just nu kan man ansöka om validering inom dessa områden:
Arbetsförmedlingen har för närvarande följande valideringar:
Bygg – Ett flertal yrken inom bygg och anläggning samt mobila maskiner
Måleri – Målare (sök under Bygg)
Restaurang – Kock och servering
Fastighet – Fastighetsvärd, fastighetsskötare och fastighetstekniker (sök under Installation, drift och underhåll)
Elteknik – Installations- och serviceelektriker (sök under Installation, drift och underhåll)
Transport – Lastbilsförare. (Yrkesbenämning Distributionsförare)
Vård och omsorg – Vårdbiträde och undersköterska (sök under Hälso- och sjukvård)
Mer info om validering via Arbetsförmedlingen finner du i länken nedan:
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/extra-stod/stod-a-o/validering

Högskoleprovet är ett prov för att mäta förmågan att klara högskole- och universitetsstudier och är därmed ett studiefärdighetsprov. Provet testar kunskap från grundskolan och gymnasiet i svenska, engelska och matematik. Provet anordnas två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren. Anmälan till höstensprov brukar vara i augusti och anmälan till vårens prov brukar vara i januari. Tidigare var provet alltid en lördag men från och med 2018 är vårprovet på en lördag och höstprovet på en söndag. Vem som helst kan anmäla sig till högskoleprovet och göra det. Högskoleprovet har ingen åldersgräns och är inte förbehållet svenska medborgare. Kostnaden för anmälan är 450 kr. Anmälan till högskoleprovet görs på länken nedan:

Många arbetsgivare söker efter vård- och omsorgsutbildad personal samt även studenter på vårdutbildningar och tekniska utbildningar. Flera arbetsgivare söker också efter personal utan vårdutbildning som kan hjälpa till inom vården och omsorgen. I länken här hittar du kontaktuppgifter till kommuner i hela landet Behov av extrapersonal relaterat till coronaviruset – SKR

I länken här hittar du bemanningsföretag inom vård och omsorg Bemlo – Hitta bästa bemanningsföretaget inom vården

Har du en utländsk utbildning och ska söka jobb eller utbildning i Sverige? Då har du möjlighet att ansöka om att få den bedömd av UHR (Universitet- och högskolerådet). UHR erbjuder två möjligheter att få en bedömning, helt utan kostnad. Du kan ansöka om ett utlåtande eller använda en bedömningstjänst på deras webbplats. Båda går att visa för en arbetsgivare när du söker jobb. Ett utlåtande är ett dokument som visar vad din utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För att ta fram utlåtandet så granskar de dina utbildningsdokument.
Tex. Ett utlåtande över en gymnasieutbildning visar om du är behörig till högskolestudier, vilket betygsmedelvärde du har och vilka ämnen du är behörig i. Den genomsnittliga handläggningstiden för en bedömning är cirka 3–7 månader. De börjar handlägga ärendet först när det är komplett med alla dokument som behövs för en bedömning.
Beroende på vilken utbildning du har, behöver du ladda upp olika dokument i ansökan. Du hittar mer information om exakt vilka i webbansökan. Dokumenten ska vara inskannade originaldokument i PDF-format. Här är dokument som oftast skall skickas in: OBS skicka alltid in kopior på dina handlingar och behåll originalen själv.

Examensbevis (originalspråk)
Examensbevis (översatt)

Ämnesförteckning (originalspråk)
Ämnesförteckning (översatt)

Personbevis
Mer info om detta finner du på UHR:s hemsida:
https://www.uhr.se/

Andra myndigheter ansvarar för bedömning av utbildningar som leder till yrken som är reglerade i Sverige. Till exempel ansvarar Socialstyrelsen för läkar- och sjuksköterskeutbildningar och Skolverket för lärarlegitimation.
Socialstyrelsen: https://legitimation.socialstyrelsen.se/legitimation/

Skolverket: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation-med-utlandsk-examen/ansok-larar–och-forskollararlegitimation-utlandsk-examen